When sweet tastes bitter

Hur än jobbigt jag tycker att det är att jag har dylexi och dyskalkyli och känner mig jämnt stupid så måste jag kunna skämta om det.

När jag bodde i England så köpte jag en tröja där det stod "Dyslectics have more fnu". Jag tyckte den va priceless.

När jag kom tillbaka till Sverige så var det så många som va havt osäkra på hur de skulle reagera..vissa småfnissade, vissa blev arga och tyckte jag va okänslig (tills jag förklarade att jag själv hade dylsexi) och en liten mängd vågade faktiskt skratta åt det.
Jag minns en gång när jag satt på bussen med den tröjan på och en kille mittemot mig satt och små garva åt den, gav mig tummen upp och tyckte att den va sweet. Sen såg jag hans tröja...där stod det "Have you seen my cock?" och en bild på en tupp...T-shirts are great ^^

Det är många som skämtar om dyslektiker och i skämten är man oftast jämnförd med en efterbliven människa. Jag har faktiskt gjort IQ-test och ligger 2 p från att ha hög IQ...och även gjort ett annat IQ-test som handlade mer om bild och former...där fick jag 85% av 100...han som gjorde testet på mig sa att de som läser kemi och fysik brukar ha runt 70%...

Det var skönt att veta att man inte är sen i huvudet ialla fall...hans förklaring till varför jag fick göra de testet var för att se vilket sätt jag ser logik på...och tydligen så ser jag det i mönster...jag kan tex inte komma ihåg ett telefonnr, men kombinationen kommer jag ihåg.
So my fellow dyskaklyier/dyslektiker, have no fear we are not as stupid as we appear ;) haha

Det tråkiga är att folk anser matte vara bevis på hur intelligent du är...så jag tröstar mig själv med att jag är "streetsmart" haha

Läste på någons blogg om vikt och det blev en massa diskutioner, mest negativa.

På min farsas sida har vi fetma som heter duga (många där är oxå besatta av mat) och jag har en tendens att gå lätt upp i vikt, speciellt med preventivmedel. Det är bull som fan att behöva kolla allt man äter.

Tar man ett chips ökar man typ 5 kg =P (men ibland så är den chipsen värd ;] )

Men ja, det bästa är att vara hälsosam och må bra med vem och hur man är...

Som sagt jag har vänner som är stora och små och är hälsosamma. Man ska inte alltid gå efter BMI...vill man gärna ändå göra något åt saken så går det ju, men det är jävla svårt på grund av ens fettförbränning och psykiska hälsa...
Ta min sambo tex...har aldrig kunnat gå upp i vikt, hur mycket han försökte med diverse pulver dieter, fettig kost osv.
Nu har han gått upp typ 10 kg sen han blev tillsammans med mig...anledning?..han känner sig lycklig. Han äter inte oftare eller jätteonyttig mat heller (då jag lagar husmanskost + massor av grönsaker)
Det är sjukt men psyket kan ha en stor del med hur ens vikt är.

Men det finns ju dom som klagar och kränger eller klagar och svälter sig, that's not cool.
För mig är det lika illa som folk med "vanlig" vikt har fördommar.

Ok hälsofreaks kan jag störa mig på oxå...ni vet, folk som tittar snett på en då man vill kränga något onyttigt vid frukost. Jag kanske vill ha mina jävla Cocopops istället för torr Müsli.

Tycker man ska hålla till sig själv och hitta en vikt man känner sig bäst med då mår man som bäst!

Och det är inte bara vikten det handlar om...vissa dagar har man "Oh-God-jag-kan-inte-vistas-ute-så-ful-jag-är"

Ja, tänk på dom som saknar tänder, lemmar, ansiktsdelar osv...och dom brukar vara tacksamma över att dom lever...och själv så tror man om man inte ser ut som en top model så är man inte värt något.

Folk kommer alltid ha fördommar, man har alltid fördommar själv, vare sig man vill erkänna eller inte.

Iförigår så var vi för att köpa ett par skor till mig (då jag fått vattensvulnad och inte kan få plats i några av mina skor).

Medans jag och morsan gick omkring såg jag en tant komma fram till Andy och fråga honom grejer.
Senare när jag frågade honom vad hon ville så hade hon tydligen ställt honom frågan om vad han som 15 åring tyckte om de par skor hon höll i händerna..
Han förklarade att han var 26...hon såg väldigt misstroget på honom och frågade om vad en 15 åring hade tyckt om skorna..

Jag och morsan garvade som fan när han berättade...

Med det svarade han "tyst med dig din pedo"..
Så var det bara morsan som flabbade =P

Jag finner det ganska underhållande att folk tror att han är en tonåring....det brukar folk tro om mig med, lite mindre nu när jag är gravid, men annars när vi går ut så har vi ingen chans att gå någonstans utan våra IDn.

Men det är väl till vår fördel senare i livet antar jag, slipper tänka på botox haha

Jag skrev det jag skrev där för att jag behövde få det sagt vare sig folk höll med eller inte.
Jag är inte arg på någon.
Men jag skriver om mitt ex, som ni andra gör. Det känsliga för er är att det är er vän.
Men ni får tänka på jag har gått genom ett helvete med denna personen och knappt snackat om det med mina vänner just för att ni gillar honom.


Och det där med stugan, nä jag var inte där, men alla tre berättade vad som hände, jag förstår bara inte hur någon kan hjälteförklaras som sätter en annan person i den situationen till å börja med.
Som sagt, du var inte heller där, men ändå så väljer du att tro att han inte snackat skit. Jag har fått höra erkännanden av att de var flera st som gjorde det, speciellt han. Och det var inte första gången. Precis som du skyddar honom skyddar jag henne.

Och det där med att hans nya tjej inte har något med vårt förflutna å göra stämmer heller inte...det är många bråk som ligger bakom just den grejen.

Och som jag hade skrivit i de inlägget var just att jag skriver av mig för att kunna gå vidare, vare sig du håller med mig angånde honom eller inte.

Läste i Metro (tror jag det var eller City) idag om vad studenter överlever på...
Jag tycker verkligen det är sjukt för lite pengar för vad vi måste betala.
Jag och Andy lever ok, mest på grund av att han har hand om ekonomin och är grym på att spendera pengar på rätt sätt.
Men jag tycker så sjukt synd om vissa studenter. Många måste hyra lägenheter i andrahand och det brukar vara sjuka priser de får betala, äta äcklig mat, betala för sina skolböcker som kostar en jävla massa.
Studenterna fick frågan: "Vad hade du kunnat dra in på".
Många svarade sprit och uteliv...nöjen överhuvudtaget.
Varför ska inte studenter kunna få göra något skoj för sig själva någon gång i månaden? vare sig det handlar om att dra till krogen eller gå på bio.

Det var en artikel för ett par månader sen som jag reagerade starkt på. En politiker kritiserade en mamma som gick på a-kassa eller socialbidrag. Han tyckte att hon skulle dra in på cigg och läsk, då skulle hon ha råd att ge sina barn mat.

Grejen var att hon inte ens rökte, hon sa att hon inte har råd att ge hennes barn en matlåda varje dag. Hans idiotiska påhopp fick mig att bli sjukt förbannad.
Först av allt, klart att man inte bör vara slösaktig men va fan, man får väl unna sig något trevligt då och då. Jag tänkte mycket på barnen som troligtvis inte får speciellt mycket då föräldrarna inte har råd.
Jag kommer själv från en sån bakrund där mina föräldrar inte hade råd att ge oss speciellt fina kläder, leksaker,  julklappar eller födelsedagspresenter. De såg på oss barn hur besvikna vi blev och vi såg hur ont föräldrarna fick i hjärtat och hur dom skämdes.
Jag har det fortfarande i mig att det är fel att slösa pengar på sig själv, när Andy köpte nya mammakläder till mig så skämdes jag, även om jag inte kunde rå för att min mage växte.


Det ska inte behöva vara så! Dra ner den sjukligt höga lönen på politikerna, dom gör ju inte ens ett bra jobb, och höj lite på a-kassorna, socialbidragen, studiemedel och sjukpension.
Vi betalar ju skatt för att det ska vara ett fungernade samhälle och inte för att politikerna och monarkin ska leva i lyx.

I ett kämpigt och fattigt liv ska du ju förfan kunna unna dig lite glädje, gå på bio, beställa hem en jävla pizza eller helt enkelt ta en öl utan å känna att du kommer bli straffad och dömd för det.